Med ett stort intresse för kulturhistoria och kulturföremål kändes det naturligt för Lars Olausson att utbilda sig till möbelsnickare och konservator. Efter tio år i branschen sadlade han om till arkitekt och arbetar sedan tio år på Liljewall arkitekter. De tidigare yrkeserfarenheterna har gett honom en gedigen bas att stå på och en speciell känsla för trä, något som han bland annat använde sig av vid ritandet av Sveriges första massivträskola – Herresta i Barkarbystaden norr om Stockholm.
Vid första anblick kan de båda yrkesbanorna verka vitt skilda men Lars ser flera likheter.
"Min tid som möbelsnickare och konservator gav mig många värdefulla insikter. Oavsett om man tillverkar en möbel eller bygger ett hus behöver man till exempel ha en förståelse för objektets bärkraft. Det handlar också om volymer och proportioner."
Inspiration, funktion och sammanhang
En skillnad mellan att vara konservator och arkitekt är dock att det förstnämnda yrket riktar in sig på att bevara medan det sistnämnda oftast skapar något nytt. Här har man möjlighet att formge och dessutom uttrycka sig personligt till viss del.
"Varje projekt är unikt. En byggnad ska naturligtvis vara fin men också ha en anledning att existera. Det ska finnas en idé som genomsyrar huset. Som jag ser det bör det även anknyta till platsen och jag inspireras ofta av den historiska bakgrunden. Samtidigt ska huset vara ändamålsenligt. Funktion och sammanhang bör samspela."
Lars uppdrag har genom åren omfattat många olika typer av byggnader, som utbildningslokaler, restauranger och värmekraftverk. Det kan också röra sig om ombyggnationer, där Antikhallarna i Göteborg är ett exempel.
"Vi har flera spännande projekt på gång, däribland den nya brandstationen i Trelleborg. Ett annat uppdrag är den nya gymnasieskolan i Gällivare. Som alltid tar vi intryck av omgivningarna, bygdens kulturhistoria och traditioner."
