Idag ser arbetet på Riksarkivet i Marieberg i Stockholm annorlunda ut än vad det gjorde när de öppnade år 1968. Därför behövde Riksarkivet göra en förändring av sina lokaler för att anpassa dem till dagens arbete. Byggnaden som är K-märkt har fyra våningar ovan jord varav två är publika, samt sex våningar under jord. Utrymmet under jord är ett stort atomsäkert bergrum där allt material finns arkiverat.

”Förr i världen hade Riksarkivet ovanjordpersonal och underjordpersonal. När en arkivarbetare behövde en bok ringde de ner till underjordpersonalen som skickade upp boken via bokhissen” säger Lars Östling, arkitekt på Tengbom. Idag hanteras materialet annorlunda och rutinen är att personalen måste följa med materialet hela vägen, det får inte längre skickas genom bokhissen som därför står oanvänd.

Nu behövdes istället fler personhissar och på initiativ av Riksarkivet startades år 2014 ett stort ombyggnadsprojekt för att göra om två bokhissar till en personhiss. Eftersom byggnaden är K-märkt var det upp till Stadsmuseet att godkänna förändringarna. Stadsmuseet är remissinstans för Stockholm stad och de har stor påverkan på bygglov för K-märkta byggnader. Processen med att ta fram ett förslag på hur restaureringen skulle se ut tog fart och Lars Östling från Tengbom var den ansvarige arkitekten.

Runt hisschaktet var det gjutet med terrazzo. Att bevara och kompletta detta material blev en del av restaureringsprojektet. Gamla dokument från byggnationen av Riksarkivet fanns bevarade och i dessa hittades en anteckning om att det skulle varit hantverkare från just Herrljunga som stått för terrazzoarbetena runt hisschaktet på 60-talet.

”Vi tog kontakt med Herrljunga Terrazzo som kom upp till Stockholm för att ta en titt i lokalerna, och de tog sig an uppdraget att även gjuta den nya terrazzon. Tillsammans tog vi fram ett förslag på hur vi skulle kunna genomföra projektet för bästa möjliga resultat med hänsyn till byggnadens K-märkning”, säger Lars Östling.

Förslaget blev godkänt av Stadsmuseet och restaureringen startade. Den gamla terrazzon fick sitta kvar, men en liten bit höggs bort för att skickas ner till labbet i Herrljunga. Utifrån provet skapades ett recept på terrazzo med ett identiskt utseende. När den nya terrazzon väl var på plats slipades den på ett sådant sätt att den skulle få samma yta som den gamla.

”Det var en erfaren terrazzoman från Herrljunga Terrazzo vi arbetade med. Vi gjorde en ritning över hur vi ville att terrazzon skulle formas vid hisschaktet, men vi fick mycket hjälp och värdefulla tips på hur vi skulle skapa de bästa förutsättningarna för materialet. Vi arbetade hand i hand med Herrljunga Terrazzo i projektet, som i övrigt var en styrd totalentreprenad. Vi är mycket nöjda med resultatet och vi tycker att kompletteringen med ny terrazzo på hisschakten lyckades riktigt bra”, avslutar Lars Östling.